Anpassad sökning

När tror du en politiker senast fattade vad han/hon hade fattat för beslut?

tisdag 26 maj 2009

Som man bäddar...



http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisinsats-mot-ranare-granskas-1.873178

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2948929.svd

...får man ligga. Visst är detta klantigt skött av polisen i Umeå. De misstag som begåtts är många och många beror på inkompetens, men inte samtliga.

Det är tragiskt att se hur polisen misslyckas i försöken att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten. Här hade man chansen att få undan ett antal våldsbenägna, välbeväpnade svin, men felade kapitalt.

Jag kan förstå att polisen låter det gå så här långt, så att man faktiskt låter brottslingarna påbörja brottet. Jag kan ana den förtvivlan polismännen känner varje gång en blånekande gängmedlem klarar sig undan efter vittneshot och ett utdraget tigande. Man ville ha otvetydiga bevis. Man ville ha undan de här kriminella. Förståeligt.

Men varför kallade man inte in specialister? Har vi inte nåt som kallas Nationella Insatsstyrkan?

Varför slog man inte blixtsnabbt en järnring runt området? Om man nu inte visste exakt när brottet skulle ske, varför hade man inte poliser i beredskap som kunde, på en signal, kliva ut på gatorna och stoppa all trafik? Berodde det på personalbrist? På dålig insikt om vad som kanske väntade?

Varför var man inte fler poliser på plats? Varför var man inte tyngre beväpnade? Varför kom flera tungt beväpnade rånare undan?

Samtliga skulle ju ha suttit i cell, legat på sjukhus eller i en obduktionssal om allt gått rätt till.

Men det gjorde inte det.

Orsaken är inkompetens, givetvis.

Men det är också så att förberedelserna av en sådan här insats försvåras kraftigt av att polismyndigheten är full av mutkolvar. Man vågar inte låta för många känna till ett sånt här tillslag - då ökar sannolikheten snabbt för att uppgifterna säljs till brottslingarna.

Vågar man inte låta tillräckligt många känna till insatsen, så blir man inte tillräckligt många på plats och då kommer brottslingarna undan - det är ju en tämligen simpel matematik och logik.

Troligen är ovanstående också orsaken till att man inte hade beredskap för att snabbt spärra av brottsplatsen och till att man inte vågade kalla in den Nationella Insatsstyrkan.

Vi ser ju gång på gång hur uppgifter från pågående utredning läcker ut till kvällstidningarna som dessutom har den dåliga smaken att publicera dem. Uppgifterna kommer från poliser eller civilanställda inom polisen.

Sak samma med den grova brottsligheten. Polisen läcker som ett såll. Poliser som förråder, inte bara sina kolleger, utan också hela rättsapparaten gör givetvis inte detta av humanistiska skäl, utan av ekonomiska sådana. Dom får helt enkelt betalt av brottslingarna.

Så varför gick det då så illa i Umeå? Jo, för att polismyndigheten har alldeles för många mutkolvar anställda. På alla nivåer.

Det finns sedan länge en tradition inom polisen; Man ger sig inte på en annan polis, vare sig han misshandlat en gripen, slagit ihjäl ett fyllo, skjutit ihjäl en sinnesförvirrad eller kan misstänkas för ett kriminellt läckage av information. Ingen har sett något. Ingen har hört något. Den döde föll i en trappa, etc, mm, osv.

Som man bäddar får man ligga.

Inga kommentarer: