http://www.dn.se/opinion/debatt/vem-ska-betala-den-goda-journalistiken-1.887997
...som vill bevara det gamla. Om sådana som hon fått råda under historien hade vi fortfarande bott i grottor.
Hennes farhågor om papperstidningarna förstår jag inte alls.
Skulle det vara svårare att vara en duktig och seriös journalist bara för att man publiceras i en nättidning? Knappast!
Varför skulle man inte kunna ta betalt för en nättidning? Se gärna; http://bewareoffools.blogspot.com/2009_05_24_archive.html
Vad avser Public Service-TV så kvittar det mig om den avlider idag.
Det låter så vackert när förespråkarna talar sig varma för Public Service-TV, i termer som
"Vi behöver kvalificerad journalistik, undersökande reportage, utmanande kultur och program som bryter konventioner. Vi behöver oberoende röster som kan guida oss och pålitliga reportrar som har resurser att vända på varje sten i sökandet efter sanning. En journalistik i folkets tjänst,..."
Ja, det kan man ju utan vidare hålla med om, men det är ju knappast det Public Service-TV står för idag.
I stället kutar man benen av sig för att konkurrera med de andra kanalerna om tittarsiffrorna och tar efter dem och deras idiotiska "format", t ex förnedrings-TV, i den jakten.
Det finns ju en stor fara med Public Service-TV också, och det är att den finansieras direkt av maktstrukturerna i samhället, i detta fall genom det sedvanliga politiska rånet av skattebetalare och tittare.
Pengarna kommer från folket, men genom politiska beslut. Det finns redan många tecken på att Public Service-TV i Sverige uppför sig lagom tacksamt mot anslagsgivarna och hur det ser ut i länder där demokratin fungerar ännu sämre än här, ska vi bara inte tala om...
Titta också på vilka som sätts i styrelserna och som chefer, ända långt ute i distrikten. Påfallande ofta är dessa utnämningar belöningar för lång och trogen politisk tjänst, eller åtminstone "följsamhet" i tidigare journalistisk verksamhet.
När hon talar om det "nya mediet" och med det menar hon väl Internet, så skiljer det sig ju ifrån papperstidningar och TV-kanaler på åtminstone ett avgörande sätt.
På nätet görs ingen eller föga journalistisk nyhetsvärdering och sannolikhetsanlys innan en "nyhet" börjar valsa omkring, eller någon företeelse börjar diskuteras.
Ibland är det mindre bra. Oftast är det väldigt bra. Varför ska vi sträva efter att bevara en ordning där ett fåtal ska sitta och avgöra vad flertalet bör veta och diskutera?
Det är nog ingen slump ändå, detta att press och TV alltid kallats för "Den Tredje Statsmakten" i stället för "Den Tredje Folkmakten".
Men nu finns denna, i form av ett fritt Internet. Vad händer då, när makten får detta klart för sig?
Jo då sluter politikerna leden och stiftar massor av lagar för att bemäktiga sig kontrollen över också detta medium, då bräker de journalistiska "hoppjerkorna" offentligt över de nya tingens ordning, i god samklang med råmandena från makthungerns kreatur.
Hmmm... Ja ja, men nu vet ni hur det ligger till!
